Då kroppen min inte tyckte att insulinkoma skulle räcka och bli över för några månader framåt, åkte jag på världens mest extrema nackspärr i tisdags och kan fortfarande inte fungera normalt, både på grund av min begränsade rörlighet och den olidliga smärtan (tjena kröjm). Fick piller utskrivet som enligt anvisningarna ska vara för "väldigt svår smärta" men märker i princip ingen skillnad alls av de så har blivit mycket sängliggande och väldigt stor brist på sömn de senaste dagarna. Tur jag har världens finaste pv som ligger och klappar på mig alla timmar på dygnet, så han själv knappt får någon sömn ♥

 

Senare idag ska Jenny komma hit, var alldeles för länge sen så blir kul!! Sushi står på planeringslistan i alla fall, så man vet att kvällen bara kan sluta bra! Ska försöka gå och lägga mig nu, även om det bara blir några fåtal timmarssömn. Godnatt!